De tre bockarne Bruse, som skulle gå till säters och göra sig feta
Ja, kom du! jag har två spjut;
Med dem skall jag stinga dina ögon ut.
Jag har två stora kullerstenar;
Med dem skall jag krossa båd’ märgen och benen
Det var en gång tre bockar, som skulle gå till säters och göra sig feta, alla tre hette de bocken Bruse. På vägen var en bro öfver en fors, som de skulle öfver, och under bron bodde ett stort fult troll med ögon som tenntallrikar och näsa så lång som ett räfs-skaft. Först kom den yngste bocken Bruse och skulle öfver bron. Trip, trap, trip, trap, sade det i bron. «Hvem är det, som trippar på min bro?» skrek trollet. «Åh, det är den minsta bocken Bruse; jag ska’ till säters och göra mig fet,» sade bocken; han var så fin i målet. «Nu kommer jag och tar dig!» sade trollet. «Åh nej, ta’ inte mig, för jag är så liten, jag, vänta bara litet, så kommer den mellersta bocken Bruse, han är mycket större.» «Ja väl,» sade trollet.
Om en liten stund kom den mellersta bocken Bruse och skulle öfver bron: trip, trap, trip, trap, trip, trap, sade det i bron. «Hvem är det som trippar på min bro?» skrek trollet. «Åh, det är den mellersta bocken Bruse, som skall gå till säters och göra sig fet,» sade bocken; han var inte fin i målet, han. «Nu kommer jag och tar dig,» sade trollet. «Åh nej, ta’ inte mig, men vänta litet, så kommer den stora bocken Bruse, han är mycket, mycket större.» — «Ja väl då,» sade trollet. Rätt som det var, kom den stora bocken Bruse; trip, trap, trip, trap, trip, trap, sade det i bron; han var så tung, att bron både knakade och brakade under honom. «Hvem är det som trampar på min bro?» skrek trollet. «Det är den stora bocken Bruse!» sade bocken; han var så fasligt grof i målet. «Nu kommer jag och tar dig!» skrek trollet.
«Ja, kom du! jag har två spjut;
Med dem skall jag stinga dina ögon ut.
Jag har två stora kullerstenar;
Med dem skall jag krossa båd’ märgen och benen,»
sade bocken, och så flög han på trollet och stack ut ögonen på det, krossade både merg och ben och stångade det ut i forsen, och så gick han till säters. Der blefvo bockarne så feta, så feta, att de nästan inte orkade gå hem igen, och har inte fettet gått af dem, så äro de det ännu. Och snip, snap, snut, här är sagan slut.