Prins Lini

Det var en gång och en drottning som bara hade ett barn, en son som hette Lini. I samma rike bodde också en gammal man och hans hustru i en usel koja. De hade en enda dotter som hette Signy. En dag var prins Lini på jakt med sina hovmän

642

5 min.

Raiting:

(Saga från Island)

Det var en gång och en drottning som bara hade ett barn, en son som hette Lini. I samma rike bodde också en gammal man och hans hustru i en usel koja. De hade en enda dotter som hette Signy. En dag var prins Lini på jakt med sina hovmän. När de framåt kvällen skulle återvända hem lade sig en tät dimma över landet och man tappade bort prinsen. Hovmännen sökte länge efter prins Line, men till slut fick de återvända till slottet och berätta för kungen och drottningen att deras son var försvunnen. Genast skickades landets bästa spejare ut för att hitta Lini, men efter flera veckor återvände de alla utan resultat. Då blev kungen så bedrövad att han insjuknade och måste ligga till sängs. Han lät kungöra att den som hittade prins Lini skulle bli belönad med halva kungariket.

Detta hörde Signy tals om och hon bad sina föräldrar om att ge henne en ordentlig matsäck och ett par nya skor, så att hon kunde ge sig av och söka efter prinsen. Efter flera dagar kom Signy till en grotta och inne i grottan stod två sängar, en med silvervirkat täcke och en med guldvirkat. Och i sängen med det guldvirkade låg prinsen. Signy försökte väcka honom men utan resultat. På sänggavlarna fanns några tecken inristade, som Signy inte kunde tyda.

Plötsligt hördes tunga steg utanför grottan och Signy gömde sig under prinsens säng. Två bastanta jättekvinnor kom in i grottan. Den ena sade genast: ”Usch! Här luktar människoblod!” ”Det måste väl bero på prinsen”, svarade den andra jätten. Sedan klev jättekvinnorna fram till sängen och sa: ”Sjung, sjung, svanarna mina så att prins Lini vaknar!”

Då hördes svanar sjunga utanför och prinsen vaknade genast. Bägger jättarna frågade honom om han ville gifta sig med någon av dem. Prinsen rynkade på näsan och svarade med ett ljudligt ”Nej!”. Då skrek jättarna: ”Sjung, sjung, mina svanar så att prins Lini somnar!”

Svanarna sjöng och prinsen somnade. Sedan lade sig jättekvinnorna i sängen med silvertäcket och somnade själva. Nästa morgon väckte de prinsen och ställde samma fråga till honom. De fick också samma svar och de sövde genast Lini igen och gick ut ur grottan.

När Signy var säker på att jättarna var lång borta läste hon trollformeln över prinsen och väckte honom. Prinsen och Signy hälsade hjärtligt på varandra och Signy berättade om hur ledsen kungen var. Sedan frågade hon vad som hänt Lini. Han berättade att strax efter att han skiljts från sina hovmän hade två jättekvinnor kommit och släpat honom med sig till den här grottan. Där hade de sedan hållit honom fången och ställt samma fråga om giftermål till honom varje dag.

”Men när jättekvinnorna frågar dig ikväll så ska du svara ja till en av dem,” sa Signy, ”på det villkoret att hon berättar vad som står på sänggavlarna och vad de har för sig i skogen om dagarna.” Prinsen tyckte det var en bra ide. Han hämtade ett schackbräde och så spelade de schack till framemot kvällen. När jättekvinnorna kom hem gömde sig Signy och prinsen låtsades sova i sängen. När jättarna ställde sin fråga till honom svarade han en av dem att han nog kunde tänka sig att gifta sig, om hon sade vad som stod på sänggaveln. Jättekvinnan svarade:
”Spring, spring sängen min varhelst jag vill!”

Nu ville prinsen också veta vad jättekvinnorna hade för sig i skogen på dagarna. De svarade att de jagade fågel och villt och att de satte sig under en ek och kastade boll med sitt livsägg. Då prinsen frågade om det var något som man måste handskas försiktigt med svarade jättarna att de skulle dö om ägget krossades. Det var alltså en farlig lek de fördrev tiden med!

Följande morgon gick jättarna ut i skogen igen utan att väcka Lini, men då de försvunnit kröp Signy fram och väckte prinsen.
”Nu ska vi strax ut i skogen där jättekvinnorna är” sa Signy. ”Du ska ta med dig ditt spjut och sikta på deras livsägg då de kastar det, ty annars kommer vi aldrig härifrån.” sedan klev de upp i sängen och ropade:
”Spring, spring sängen min varhelst jag vill!”

Och sängen sprang ut i skogen och stannade först vid vid eken. Plötsligt hördes det högljudda skratt och Signy bad prinsen att klättra upp i träde. Från eken grenar kunde han se att de båda jättekvinnorna satt nedanför och bollade med ett guldägg. Prinsen kastade då sitt spjut och träffade ägget mitt i flykten. Genast förvandlades de båda jättekvinnorna till två stora stenar.

Lini och Signy flög nu tillbaka till grottan med sängen, lastade båda sängarna med jättekvinnornas skatter och for sedan tillbaka till Signys föräldrars koja. Sedan for de vidare till slottet och träffade Linis föräldrar, som så klart blev överlyckliga över att möta sin son igen. Kungen höll sitt löfte om att ge bort halva kungariket. Det fick Signy och Lini dela på, och de levde länge tillsammans och älskade varandra mycket!